Snart 6 månader...

Det är ju galet nu vad fort tiden går och jag tittar på Cornelia minst en gång om dagen och tänker "oj vad stor hon har blivit" Nu är hon ju en riktig bebis, till gränsen till ett barn och inte bara en liten spädgris. Igår var vi på läkarkoll och det tog ett tag för mig att inse att det var 6 månaderskontrollen... Jag tänkte bara att hon nyss blivit 5 månader och håller fortfarande på att smälta det... Men nä medans mammas hjärna är seg och inte hinner med så går utvecklingen i en rasande fart hos den lilla tösen. Den 23 januari upptäckte vi hennes första lilla tand. Världens minst lilla minitand som är såå söt. Hon har inte haft några större besvär av den, men nu nästan 2 veckor senare när tand nummer två är påväg upp så är det inte lika kul längre.
Hon kan sitta helt tyst och snäll på mattan och helt plötsligt börjar hon gallskrika helt förtvivlad över smärtan när hon bitit för hårt i sin leksak.... Hur sjukt det än låter så inbefinner sig en härlig känsla i mig då... Jag får vara den varma och ömmt tröstande mamman som talar om att det är bra nu och försöker busa till det lite så att hon kommer på andra tankar, samtidigt som hon borrar ner sitt lilla drägelansikte mot min hals.... Ahhhh underbart att få vara den bästa människan i världen för en så underbar liten person. = )

Mer som har hänt den senaste tiden är att Snuttan kan sitta själv utan stöd, dock så blir det många magplask när hon ska kasta sig efter katterna som retsamt går förbi och svänger med svansen i ansiktet på henne. Taskigt kan man tycka men jag har en känsla att hon kommer ge igen tids nog.

Jag kan ju säga att allt gick jättebra på kontrollen också, men det var väntat. = ) Tösabiten är nu 67 cm lång och väger 7500 lite drygd och det märks kan jag säga. En 7 kg hantel väger inte så mycket, men när den lilla tunga ska hoppa konstant så blir man rätt fort trött i armarna. Så vad gör man när man inser att musklerna inte hinner växa i samma takt som hon hoppar? jo man köper en hoppgunga... Jag vet inte om den är rekomenderad från någon viss ålder, men den är lite stor just nu. Hålen för armarna var för högt upp så stackars liten fick stå med armarna rakt ut och hoppa, så nu har jag sprättat upp hålen lite så hon kan vara lite mer avslappnad...


Just det jag känner mig lite ensam också.... Det känns som att jag är den enda mamma i världen som efter 6 månader fortfarande inte fått sova en hel natt, kan detta stämma? Cornelias sovrekord var nog när hon var runt 3 månader och som 7 timmar i sträck, men hon började ju kl 19 så jag fick endå kanske bara 4 timmars sömn. Eller minns jag rätt så sov jag nog inte alls utan låg bara och kolla på henne och ville att hon skulle vakna så jag fick amma. För någon vecka sen gick vi över från att låta det gå 3 timmar mellan matningarna(med ersättning) till 4 timmar istället och det fortsätter så även på natten så får hon mat vid 22:00 på kvällen när vi går och lägger oss så vaknar hon vid 02:00 och sen igen vid 06:00 om man har tur. ibland får lilla fröken för sig att det är morgon vid 04:30 och det kan vara svårt att övertala henne om att hon har fel (hon är så bestämd). Men så nu för en vecka sen råkade André köpa fel ersättning. Han köpte NAN 2 för 6 månaders bebisar och som hade lite extra grejer i sig. Efter att jag skällt ut honom så sa jag att det gör inget och nu visade det sig att hon kan hålla sig mätt ännu lite längre på den här ersättningen... = ) Så för att summerar det hela nu så får jag alltså nu sova ca 4,5 timmar i stöten om jag har tur....



Nä nu får jag nog ta och sluta skriva för det här kan bli långdraget..... Vi får se om nästa uppdatering tar lika lån tid innan den kommer och blir lika låång... hoppas inte, för er skull.


Puss och kraaam

RSS 2.0