morgonmys

Det bästa som finns just nu är när jag ammar lillan i sängen på natten och vi sen somnar brevid varandra. Hon är så söt att titta på och det finns inget bättre sätt att vakna på än att se denna lilla ängel ligga och sova intill en.....= )

Jag och André ligger på varsin sida om henne och ler när hon lägger av en fis eller gör en rolig min. Man får inte nog av henne och som nu när det gått några timmar sen jag ammade sist så gör det ont i hjärtat på mig och jag vill bara väcka henne för att få mysa och veta att hon får mat, men hon sover och är antagligen väldigt nöjd. Får se hur länge jag kan hålla mig innan jag börjar peta på henne tills hon vaknar..



premiär...

Idag ska vi på kräftskiva hos grannen brevid här och då får man ju passa på att fräsha upp sig lite. Cornelia fick sitt första bad idag och det uppskattades. Att bli torkad där emot var inte lika kul...

Snart dags att amma så att snuttan är glad och nöjd när vi går bort...

På fredag kommer Cornelias mormor ner och hälsar på.. Det ska bli så kul att få visa upp den lilla och hur vi bor nu och så..

Hoppas ni har en mysig lördag...= )



Äntligen...

Nu är hon här och jag känner bara så stor lycka. Det är som att det inte fins något annat än vår lilla familj nu, inget annat är viktigare än vår lilla Cornelia...

Jag är oxå väldigt glad över att hon mår bra och jag mår bra och att hela förlossningen gick så himla bra.

Nu ska vi bara njuta över vårat lilla underverk och se henne växa och utvecklas varje dag framöver.


Nu så...

Börjar det hända saker...
Det började på onsdag förmiddag med aningen starkare sammandragningar än vad jag är van vid och mot kvällen där vid 19-tiden så började de kännas ordentligt. Jag är ingen mensverksmänniska men de få gånger jag haft det så har det inte gort så ont som jag har nu... Det jobbiga är nog att de bara fortsätter och fortsätter.

Vi gick och la oss strax efter 22:00, men efter en längre tids försök att somna så gav jag upp.. Det gick nog 10 till 5 minuter mellan värkarna och de var inte sköna så jag har nu gått upp och sitter här och klockar mina värkar.

De kommer ofta men är inte långvariga, så det är nog inte dags än att ringa till förlossningen. Det är ca 3 minuter mellan och de varar i 30-45 sekunder... när de är uppe i en minut och håller på så ett tag ska jag nog ringa och snacka med dem...

man vet ju lixom inte vad som händer där nere. Rör det på sig. öppnas jag upp över huvudtaget eller är det här bara något inför själva öppningsfasen.

Det är lite små drygt det här och varje gång jag får en värk så måste jag ställa mig upp och andas djupt, räkna till 10 andetag och sen får jag sitta...Man blir lite småyr och utmattad bara av de tunga andetagen.

Så nu får vi se vad som mer händer inatt och imorgonbitti. kl 0700 ska vi lämna in bilen på verkstan, men jag vette fan om jag vill det om det här fortsätter att öka.. Bilen få då vänta, det är inget allvarligt med den endå.

Action...

Jag har nys legat på soffan och tittat på mobilen si så där var 5 minut då sammandragningarna avlöser varandra... Det kändes nästan som att det kommer börja hända grejer här snart, men nu när jag rest mig upp så känns det som vanligt igen... Men jag har haft sammandragningar hela dagen och de gör ondare och ondare, så något är ju på g iaf...

Men istället för att ligga på soffan och tro att jag ska föda barn snart så ska jag nog baka lite kanelbullar.. Om inte annat kan det vara gott att ha med sig till förlossningen...

Det är nu en vecka sen hon skulle ha kommit och om det inte har hänt något om en vecka igen så får vi åka till Lund och dom får där undersöka vad som händer... Barnmorskan som jag var hos idag sa att jag kunde ringa dem på måndag och få komma in på en liten extra koll om jag ville och om jag inte redan fött såklart... Vi får se om det känns nödvändigt. Jag är ju inte orolig för varken mig elller Cornelia då båda mår prima.

Om det händer något mer så uppdaterar jag igen... = )


Det är aldrig försent...

För lite nya cravings... Jag vill nog endå påstå att jag inte haft några cravings även om jag har varit tokig i glass under hela graviditeten. Men det är ju inte så konstigt när man mår så bra av att äta glass... Men nu när det är 2 dagar sen lillan skulle ha kommit ut så har jag svårt att slita mig från limpa.. en helt vanlig Pågenlimpa med smör och ost. Jag har nog inte ätit det sen jag var liten och pappa alltid köpte hem limpor för en billig peng...Jag har tryckt i mig 4 st redan nu, och snart kommer jag få ont i magen, men jag kommer nog äta fler... Sen kanske jag blir så mätt att jag går och sover middag igen...

Förhoppningsvis ska jag väl packa upp de 2 kartongerna med kläder som står i sovrummet och väntar.

Barnmorskan som jag var hos sist... En stor och härligt positiv kvinna som betedde sig på gränsen till hög, hon frågade mig vad det var jag hade kvar att göra hemma innan Cornelia ska komma? Jag villle säga ingenting.. Men det finns ju massor jag kan göra..Inget jag tycker att jag Måste göra, men det skulle ju så klart vara bra att göra det nu. Så kanske att det är så att min kropp tillåter inte lillan att komma ut förens jag är helt klar..... Men då kommer hon ju inte innan jul så jag hoppas att det inte stämmer.

Nu vill jag inbilla mig att det känns anorlunda och att det rör på sig och det kanske det gör oxå.. = ) Igår tror jag (kanske) att slemproppen lossna men jag är inte säker. Och om det nu är så så kan det röra sig om några dagar innan förlossningen startar. Jag tycket nog att jag har lite oftare sammandragningar oxå, men de känns ju bara lite obehagligt, inte det minsta ont, så de har nog ingen verkan på mig...

Aja vi får se hur det går... Jag trodde ju att söndag skulle vara en bra dag att föda barn på, men det kan nog mycket väl bli nästa vecka oxå..

Min kusin Jenny sa redan i vintras att hon trodde på den 13:e... Men det passar inte riktigt bra då. Jag har nämligen biljett till att se Hoffmaistro och Timbuktu den dagen... Även om jag börjar inse att jag kanske inte kan se dem så räknar jag iaf med att kunna stå utanför och lyssna. Och André kan ju iaf få se dem...

Ja ja det blir så som hon har bestämt, så är det bara.....


Inte än...

Idag var det tänkt att vi skulle bli föräldrar, men än så länge har inget hänt och inget speciellt känns heller. Men dagen Är inte slut än, så vi slor oss till ro och kollar på film så länge... Själv tror jag att den 7:e är en fin dag att födas på... Vi får se om jag har fel...

Jag uppdaterar iaf så fort det händer något.... = )

RSS 2.0